Känslor blir konst – bildkonstnären Silja Wager har färghunger
Originaltext och foto: Hanna Tapio
UPPSALA. Utställningen Färg och textur – två språk har öppnat sina dörrar i Finlandshusets bibliotek på Snickarbacken i Stockholm, med akryl- och oljemålningar av Silja Wager. Konstnären är helt självlärd. I hennes målningar möts abstrakt färgglädje och ytor med livlig textur.
Bildkonsten kom in i Silja Wagers liv av en slump, då hon i november 2010 skulle köpa batterier på Clas Ohlson. Kön till kassan var lång och för att fördriva tiden tittade hon lite förstrött i reakorgarna intill. Där låg bland annat ett nybörjarset i akrylmåleri, som efter en stunds tvekan fick följa med hem. Sju år senare skapar den självlärda bildkonstnären sina verk i den ljusa och trivsamma ateljévåningen alldeles i utkanten av Uppsala centrum.
Det är en produktiv konstnär vi möter. Utställningen i Finlandshuset visar hela 74 verk. Placerade på hyllgavlar, hängande på väggar och stående i fönstersmygar och ovanpå bokhyllor, bildar målningarna tillsammans med bibliotekets alla böcker en spännande labyrint av konst och litteratur. Återkommande element i målningarna är färgmättat abstrakt uttryck och ytor med levande struktur. Även föreställande inslag finns, från flaskor till kattdjur, från arkitektoniska konstruktioner till träd och ansikten.
- Utställningen kom som en överraskning. Jag hade ingen tanke på att ställa ut under våren, utan hade planerat in en arbetsperiod, då jag är mitt uppe i att lära mig en ny teknik som jag upptäckte i samband med en resa till USA. Tekniken går ut på att man blandar oljefärg och kallt vax, berättar konstnären.
När sedan Eija-Liisa Knuutinen som ansvarar för konstutställningarna i Finlandsinstitutets bibliotek, hörde av sig, kändes idén rätt från första början. Verken fann fint sin plats bland böckerna, och utställningen finns att se ända fram till början av juni. För en bildkonstnär betyder utställning i en offentlig lokal ett utmärkt tillfälle att möta en större och mer varierad publik. Silja Wager uppskattar personliga möten med besökare.
- För mig är det en viktig del i konstnärskapet att få ta del av betraktares tankar och känslor. Alla reaktioner är välkomna och spännande. Man lär sig att det finns många sätt att se ett konstverk, och att man heller inte själv ska fastna i ett visst synsätt.
Silja Wager berättar att den konstnärliga inspirationen kommer inifrån.
- Idéer föds genom utifrån något jag t.ex. läst eller sett. Mina bilder har ofta sin början i en känsla eller en stämning; något jag upplevt och vill hitta ett uttryck för i måleriet.
Kännetecknande är kombinationen av abstrakt och föreställande – ett slags möten mellan fantasi och verklighet.
Jag fascineras av hur fantasin sätts igång. I både mina egna och andras verk är det deras förmåga att sätta fantasin i rörelse som står i fokus. Vad väcker bilderna i mig, får de igång fantasin?
I tillägg till de fantasieggande komponenterna har färg och textur stor roll i Silja Wagers konst. Det som i slutändan väger tyngst är färg.
- Det bilden hos mig brukar börja med är just färg; att jag känner som sug efter en viss färg. Det är som färghunger! Och texturen styrs ofta av hur jag vill att färgerna ska möta varandra.
Den i Helsingfors födda och uppvuxna konstnären är påhittig i sitt konstnärskap. Lika ofta som penslar används palettkniv, svamp eller redskap från helt andra sammanhang, som plastskrapor avsedda för bilrutor. Också materialvalen för att åstadkomma ytor och texturer är innovativa och där finns lösningarna ofta i skafferiet.
- Jag har upptäckt att skafferiet innehåller mycket användbart material, som till exempel quinoa och linfrö som båda ger väldigt stilig effekt under färgen.
För att åstadkomma en ojämnt sprucken yta använder Silja Wager till och med deg, hoprört av vetemjöl och vatten. Degen fäster på duken av egen kraft under torkprocessen och förseglas sedan med akrylfärg som ju också fungerar som ett lim.
- Jag kom på metoden med deg när jag hade en vision om en yta ungefär som torr jordskorpa där det bildats sprickor. När jag letade efter sätt att få till den effekten, kom jag att tänka på deg som man glömt att täcka över, och blev tvungen att prova.
Silja Wager betonar att hon inte har någon teoretisk grund för sitt konstnärskap i form av utbildning. Ibland har hon sett att utställningsbesökare kan uppleva detta som befriande; det blir en lägre tröskel till att själv tala om sina tankar kring målningarna.
- När besökare berättar om vad de tänker kring mina verk, säger de ibland nästan som urskuldande, att de ju i och för sig inte kan något om konst, utan bara talar om sin spontana känsla och tanke. Då är ofta ganska befriande när jag svarar att jag heller inte vet något – jag bara målar! Med det menar jag att det jag lärt mig, har kommit genom egna experiment, genom att prova mig fram. Alldeles särskilt i början var det avgörande för mig att få hitta mitt eget sätt, utveckla mitt eget språk i måleriet. Instinktivt ville jag värja mig mot influenser.
Bildkonsten gjorde sitt inträde i Silja Wagers liv när hon var närmare 60. Tidigare hade hon arbetat som tolk och förskollärare, samt efter vidareutbildning bland annat i pedagogik och vetenskaplig metod, drivit eget företag med uppdrag främst att driva kompetensutvecklingsprojekt inom kommunens verksamheter. Ibland har bekanta frågat om hon inte grämer sig att hon inte upptäckte måleriet tidigare. Svaret är att det gör hon inte det minsta.
Hade jag upptäckt konsten i min ungdom så hade lusten riskerat att kvävas av alla krav man som ung har att forma sitt yrkesliv. Nu har måleriet fått leva sitt eget liv, med fritt utforskande av uttrycksmedel, helt utan prestationskrav.
Silja Wagers utställning Färg och textur – två språk visas i Finlandsinstitutets bibliotek på Snickarbacken 4 i Stockholm till och med 1 juni 2018. Konstnären finns själv på plats bland annat lördagen den 21 april, i samband med Finntastic-festivalen, som är en del av Kulturnatt Stockholm.
Öppettider
Tisd 10-18
Onsd – torsd 12 – 18
Fre – lör 11 – 15
Mer info www.finlandsinstitutet.se